hasa runt i pyjamasbyxorna

Kan vi inte låta bli att bestiga berg ikväll? Kan vi inte rulla cykel i nerförsbacke med håret flygande bakom oss i stället? Hasa runt i pyjamasbyxor och pussa våra kärlekars mjuka kinder? Beställa hem mat och inte diska efter oss? Se några avsnitt ur en serie som vi sett hundratals gånger och skratta på de vanliga ställena? Bara skita i att vi är ganska vilse?

För några dagar sedan snubblade jag in på en blogg som mådde som jag då. Idag är det lite lättare, men så har jag också hasat runt i pyjamasbyxorna och kollat på gamla tv-serier i en vecka nu. Och sovit.

Jag har inte pussat på några kinder och jag har inte beställt hem mat. Jag har till och med diskat flera gånger, men det behöver ju göras igen.

Och jag tycker det känns märkligt. Att vara sjuk, att vara vilse, att vara stressad så att man inte somnar på kvällen när man ska, men är så trött att man måste sova efter att ha varit med vänner i två timmar. Men det är stora framsteg på en vecka.

Love
A